MMA, helt känt som metylmetakrylat, är ett viktigt råmaterial för tillverkning av polymetylmetakrylat (PMMA), som också är allmänt känt som akryl. Med utvecklingen av PMMAs branschanpassning har utvecklingen av MMA-industrikedjan drivits bakåt. Enligt undersökningen finns det tre vanliga produktionsprocesser för MMA, vilka är acetoncyanohydrinmetoden (ACH-metoden), etylenkarbonyleringsmetod och isobutenoxidationsmetod (C4-metoden). För närvarande används ACH-metoden och C4-metoden huvudsakligen i kinesiska produktionsföretag, och det finns ingen industriell produktionsenhet för etenkarbonyleringsmetoden.

Vår studie av MMA-värdekedjan analyserar de tre ovanstående produktionsprocesserna respektive den huvudsakliga nedströms PMMA-prishaloen.

Figur 1 Flödesschema över MMA-industrikedjan med olika processer (Fotokälla: Chemical Industry)

Branschkedja I: ACH-metoden MMA värdekedja
I produktionsprocessen av ACH-metoden MMA är de huvudsakliga råvarorna aceton och cyanvätesyra, där cyanvätesyra produceras som biprodukt av akrylnitril, och hjälpmetanol, så industrin använder i allmänhet aceton, akrylnitril och metanol som kostnad för att beräkna sammansättning av råvaror. Bland dem beräknas 0,69 ton aceton och 0,32 ton akrylnitril och 0,35 ton metanol som enhetsförbrukning. I kostnadssammansättningen av ACH-metoden MMA, står acetonkostnaden för den största andelen, följt av cyanvätesyra producerad biprodukt av akrylnitril, och metanol står för den minsta andelen.

Enligt priskorrelationstestet av aceton, metanol och akrylnitril under de senaste tre åren har man funnit att korrelationen mellan ACH-metoden MMA och aceton är cirka 19 %, med metanol är cirka 57 % och enligt akrylnitril är cirka 18 %. Det kan ses att det finns ett gap mellan detta och kostnadsandelen i MMA, där den höga andelen aceton för kostnaden för MMA inte kan återspeglas i dess prisfluktuationer på prisfluktuationerna för ACH-metoden MMA, medan prisfluktuationerna av metanol har en större inverkan på priset på MMA än aceton.

Kostnadsandelen för metanol är dock endast cirka 7 % och kostnadsandelen för aceton är cirka 26 %. För studiet av värdekedjan för MMA är det viktigare att titta på kostnadsförändringarna för aceton.

Sammantaget kommer värdekedjan för ACH MMA främst från kostnadsfluktuationerna för aceton och metanol, bland vilka aceton har störst inverkan på värdet av MMA.

Branschkedja II: C4-metoden MMA värdekedja

För värdekedjan för C4-metoden MMA är dess råvaror isobutylen och metanol, bland vilka isobutylen är en högren isobutylenprodukt, som kommer från MTBE-krackningsproduktion. Och metanol är en industriell metanolprodukt, som kommer från kolproduktion.

Enligt kostnadssammansättningen för C4 MMA är den rörliga kostnaden för isobutenenhet 0,82 och metanol 0,35. Med framsteg för alla inom produktionstekniken har enhetsförbrukningen minskat till 0,8 i branschen, vilket har minskat kostnaden för C4 MMA i viss mån. Resten är fasta kostnader, såsom kostnader för vatten, el och gas, finansiella kostnader, kostnader för avloppsrening och annat.

I detta är andelen isobuten med hög renhet i kostnaden för MMA cirka 58% och andelen metanol i kostnaden för MMA är cirka 6%. Man kan se att isobuten är den största rörliga kostnaden i C4 MMA, där prisfluktuationen på isobuten har en enorm inverkan på kostnaden för C4 MMA.

Värdekedjans påverkan för isobuten med hög renhet spåras tillbaka till prisfluktuationen för MTBE, som förbrukar 1,57 enheter och utgör mer än 80 % av kostnaden för isobuten med hög renhet. Kostnaden för MTBE kommer i sin tur från metanol och pre-eter C4, där sammansättningen av pre-eter C4 kan kopplas till råvaran för värdekedjan.

Dessutom bör det noteras att isobuten med hög renhet kan produceras genom dehydrering av tert-butanol, och vissa företag kommer att använda tert-butanol som grund för MMA-kostnadsberäkning, och dess enhetsförbrukning av tert-butanol är 1,52. Enligt beräkningen av tert-butanol 6200 yuan/ton, står tert-butanol för cirka 70% av MMA-kostnaden, vilket är större än isobuten.

Med andra ord, om prisbindningen för tert-butanol används, fluktuationen i värdekedjan för C4-metoden MMA, är inverkansvikten för tert-butanol större än för isobuten.

Sammanfattningsvis, i C4 MMA, rangordnas påverkansvikten för värdefluktuationer från hög till låg: tert-butanol, isobuten, MTBE, metanol, råolja.

Branschkedja III: Etenkarbonylering MMA värdekedja

Det finns inget fall av industriell produktion av MMA genom etenkarbonylering i Kina, så effekten av värdefluktuationer kan inte spekuleras av faktisk industriell produktion. Men enligt enhetsförbrukningen av eten vid etenkarbonylering är eten den huvudsakliga kostnadseffekten på MMA-kostnadssammansättningen för denna process, som är mer än 85 %.

 
Branschkedja IV: PMMA värdekedja

PMMA, som den huvudsakliga nedströmsprodukten av MMA, står för mer än 70 % av den årliga förbrukningen av MMA.

Enligt värdekedjans sammansättning av PMMA, där konsumtionsenhetsförbrukningen av MMA är 0,93, MMA beräknas enligt 13 400 yuan/ton och PMMA beräknas enligt 15 800 yuan/ton, står den rörliga kostnaden för MMA i PMMA för ca. 79 %, vilket är en relativt hög andel.

Med andra ord har prisfluktuationen för MMA ett starkt inflytande på värdefluktuationen för PMMA, vilket är en stark korrelationsinverkan. Enligt korrelationen av prisfluktuationer mellan de två under de senaste tre åren är korrelationen mellan de två mer än 82%, vilket hör till inverkan av stark korrelation. Därför kommer prisfluktuationen på MMA att orsaka prisfluktuationen på PMMA i samma riktning med hög sannolikhet.