MMA, fullt känt som metylmetakrylat, är ett viktigt råmaterial för produktion av polymetylmetakrylat (PMMA), även känt som akryl. Med utvecklingen av PMMA-industrins anpassning har utvecklingen av MMA-industrikedjan skjutits bakåt. Enligt undersökningen finns det tre vanliga produktionsprocesser för MMA, nämligen acetoncyanohydrinmetoden (ACH-metoden), etylenkarbonyleringsmetoden och isobutylenoxidationsmetoden (C4-metoden). För närvarande används ACH-metoden och C4-metoden huvudsakligen i kinesiska produktionsföretag, och det finns ingen industriell produktionsenhet för etylenkarbonyleringsmetoden.

Vår studie av MMA-värdekedjan analyserar ovanstående tre produktionsprocesser respektive den huvudsakliga nedströmspriskedjan för PMMA.

Figur 1 Flödesschema över MMA-industrins kedja med olika processer (Fotokälla: Chemical Industry)

Branschkedja I: ACH-metoden MMA-värdekedja
I produktionsprocessen för ACH-metoden MMA är de huvudsakliga råvarorna aceton och vätecyansyra, där vätecyansyra produceras som biprodukt av akrylnitril, och hjälpmetanol, så industrin använder generellt aceton, akrylnitril och metanol som kostnad för att beräkna råvarusammansättningen. Bland dessa beräknas 0,69 ton aceton och 0,32 ton akrylnitril respektive 0,35 ton metanol som enhetsförbrukning. I kostnadssammansättningen för ACH-metoden MMA står acetonkostnaden för den största andelen, följt av vätecyansyra producerad som biprodukt av akrylnitril, och metanol står för den minsta andelen.

Enligt priskorrelationstestet för aceton, metanol och akrylnitril under de senaste tre åren har man funnit att korrelationen mellan MMA med ACH-metoden och aceton är cirka 19 %, med metanol cirka 57 % och enligt akrylnitril cirka 18 %. Det kan ses att det finns ett gap mellan detta och kostnadsandelen för MMA, där acetons höga andel av kostnaden för MMA inte kan återspeglas i dess prisfluktuationer på prisfluktuationerna för MMA med ACH-metoden, medan prisfluktuationerna för metanol har en större inverkan på priset på MMA än aceton.

Kostnadsandelen för metanol är dock bara cirka 7 % och kostnadsandelen för aceton är cirka 26 %. För att studera värdekedjan för MMA är det viktigare att titta på kostnadsförändringarna för aceton.

Sammantaget kommer värdekedjan för ACH MMA huvudsakligen från kostnadsfluktuationerna för aceton och metanol, bland vilka aceton har störst inverkan på värdet av MMA.

Branschkedja II: C4-metoden MMA-värdekedja

För värdekedjan för MMA med C4-metoden är dess råvaror isobutylen och metanol, varav isobutylen är en högren isobutylenprodukt som kommer från MTBE-krackningsproduktion. Metanol är en industriell metanolprodukt som kommer från kolproduktion.

Enligt kostnadssammansättningen för C4 MMA är den rörliga kostnaden för isobutenenhetsförbrukning 0,82 och metanol 0,35. Med allas framsteg inom produktionstekniken har enhetsförbrukningen minskat till 0,8 i branschen, vilket har minskat kostnaden för C4 MMA i viss mån. Resten är fasta kostnader, såsom vatten-, el- och gaskostnader, finansiella kostnader, avloppsreningskostnader och annat.

I detta fall är andelen högrent isobutylen av kostnaden för MMA cirka 58 % och andelen metanol av kostnaden för MMA cirka 6 %. Det framgår att isobuten är den största rörliga kostnaden i C4 MMA, där prisfluktuationerna för isobuten har en enorm inverkan på kostnaden för C4 MMA.

Värdekedjans påverkan för högrent isobuten kan spåras tillbaka till prisfluktuationerna för MTBE, som förbrukar 1,57 enheter och utgör mer än 80 % av kostnaden för högrent isobuten. Kostnaden för MTBE kommer i sin tur från metanol och preeter C4, där sammansättningen av preeter C4 kan kopplas till råvaran för värdekedjan.

Dessutom bör det noteras att isobuten med hög renhet kan framställas genom dehydrering med tert-butanol, och vissa företag använder tert-butanol som grund för MMA-kostnadsberäkning, och dess enhetsförbrukning av tert-butanol är 1,52. Enligt beräkningen av tert-butanol på 6200 yuan/ton står tert-butanol för cirka 70 % av MMA-kostnaden, vilket är större än isobuten.

Med andra ord, om priskopplingen för tert-butanol används, fluktuationen i värdekedjan för C4-metoden MMA, är tert-butanols inflytandevikt större än isobutens.

Sammanfattningsvis rangordnas inflytandevikten för värdefluktuation i C4 MMA från hög till låg: tert-butanol, isobuten, MTBE, metanol, råolja.

Industrikedja III: Etylenkarbonylering MMA-värdekedja

Det finns inget fall av industriell produktion av MMA genom etylenkarbonylering i Kina, så effekten av värdefluktuationer kan inte spekuleras utifrån faktisk industriproduktion. Beroende på enhetsförbrukningen av etylen vid etylenkarbonylering är det dock etylen som står för den största kostnadspåverkan på MMA-kostnadssammansättningen för denna process, vilket är mer än 85 %.

 
Industrikedja IV: PMMA-värdekedja

PMMA, som den huvudsakliga nedströmsprodukten av MMA, står för mer än 70 % av den årliga förbrukningen av MMA.

Enligt värdekedjans sammansättning, där förbrukningsenheten för MMA är 0,93, MMA beräknas enligt 13 400 yuan/ton och PMMA beräknas enligt 15 800 yuan/ton, står den rörliga kostnaden för MMA i PMMA för cirka 79 %, vilket är en relativt hög procentandel.

Med andra ord har prisfluktuationerna för MMA en stark inverkan på värdefluktuationerna för PMMA, vilket är en stark korrelationspåverkan. Enligt korrelationen av prisfluktuationer mellan de två under de senaste tre åren är korrelationen mellan de två mer än 82 %, vilket tillhör inverkan av stark korrelation. Därför kommer prisfluktuationerna för MMA med hög sannolikhet att orsaka prisfluktuationer för PMMA i samma riktning.